Hur står man upp mot vardagsrasism?

Rasistiska värderingar sprids inte bara av högerextrema grupper i samhället utan lever också i medvetandet hos folk i allmänhet. Vardagsrasism benämns det sorts tänkande som inte är öppet rasistiskt och medvetet hatiskt, men som ändå är del av de diskriminerande strukturerna i samhället. Så långt kan kan nog många enas, men börjar man försöka definiera rasism mer i detalj uppstår ofta oenighet om vad rasism verkligen är. En bild som spritts på nätet föreställandes en traditionellt klädd same som skrubbar på en tvättbräda, med den åtföljande bildtexten ”tvättlapp” – är det rasism? I diskussionstråden som följer bilden går åsikterna isär – somliga tycker att det bara är roligt, andra menar att skämtet anknyter till ett mångåriga förtryck av samer i Sverige.

Ord har betydelse

ChokladbollarEtt annat exempel är ordet ”negerboll” som fortfarande ibland används, ofta med en skämtsam avsikt. Somliga menar att man måste kunna skämta om allt, även om det inte är politiskt korrekt. Men man kan också hävda att användande av ordet är fråga om vardagsrasism maskerad som skämt. Den som tar illa vid sig av skämtet blir lätt anklagad för att inte kunna tåla ett skämt. Man kan fråga sig om rätten till att skämta verkligen är viktigare än respekten för sina medmänniskor. Det kan tilläggas att Svenska Akademin beslutat att ta bort ordet negerboll ur ordlistan.

Hudfärgade plåster?

Nyligen blev det diskussioner i media kring de plåster som säljs som hudfärgade – trots att de bara finns i en nyans som inte alls är hudfärgad för alla. Självklart handlar det inte om att plåstren eller de som tillverkar och säljer dem är medvetet rasistiska. Det handlar om den vithetsnorm som utgår från att här i Sverige är alla vita, det vill säga har en ljusbeige hudfärg. Att stå upp mot vardagsrasism börjar med att ifrågasätta de egna fördomarna och utgångspunkterna. För att kunna bekämpa främlingsfientlighet behöver vi bli varse om vad vi tar för givet som normalt och normgivande. Först då kan vi se saker ur andra perspektiv.

Comments are closed.