Antirasism – vad innebär det?

Antirasism kan kort sammanfattas som kampen mot de rasistiska maktstrukturer i samhället som privilegierar somliga människor medan andra diskrimineras. För att bättre förstå vad antirasism går ut på behöver vi först få grepp om vad rasism är. Rasism är i grunden tron på att vissa människoraser är mer värda än andra. Beroende på hudfärg och andra drag som anses utmärkande för olika raser, klassar man in folk i olika kategorier som förmodas ha olika intellektuella egenskaper. Det finns dock inga vetenskapliga belägg för att tala om olika människoraser på detta sätt och den biologiska rasismen har således fördömts och förklarats sakna trovärdighet. Men ideologier och åsikter kan vara rasistiskt färgade utan att uttryckligen tala om ”ras” och det gör att rasismen tar sig nya former. De senaste årtiondena har man alltmer börjat tala om kulturrasism eller kulturell rasism. Det innebär att kulturer eller folkgrupper tillskrivs beständiga egenskaper utan att man för den skull hänvisar till genetik såsom den biologiska rasismen gör. Kulturrasistiska yttranden kan exempelvis handla om invandrares förmodade ovilja att arbeta och göra rätt för sig eller om romers påstådda tendens att stjäla. Man får gruppen att framstå som homogen och deras egenskaper som eviga och oföränderliga. Sverigedemokraternas ideologi bygger till exempel på en rasistisk ideologi genom att den utpekar vissa folkgrupper och kulturer och beskriver dem i stereotypa ordalag som inte lämnar utrymme åt individuella skillnader. Ofta talar man nuförtiden mer om främlingsfientlighet än om rasism. På så vis framhävs att det grundläggande problemet är ”vi-och-dom”-tänkandet, där ”dom” utmålas i negativa termer och tillskrivs de egenskaper som ”vi” inte vill kännas vid. Detta skapar diskriminerande hierarkier och barriärer mellan människor.

Motstånd mot värderingar och strukturer

antirasismAntirasism gör motstånd mot rasistiska värderingar och strukturer. Man försöker med olika metoder bekämpa de fördomar, det hat och den förföljelse som rasism och främlingsfientlighet ger upphov till. Ett problem som kan uppstå inom motrörelser som antirasism är att man profilerar sig som en kamp MOT någonting och därigenom missar att definiera vad man faktiskt är FÖR. Ordet ”kamp” rymmer dessutom en kraft som lätt får utlopp i våld. Om vi vill ha en värld utan diskriminering och polarisering gör vi klokast i att välja metoder för förändringsarbete som reflekterar vårt mål. Vi kan undvika att skapa kategorier som ”vi” och ”dom” och istället välja en inkluderande värld där alla människor har samma värde, oavsett hudfärg och ursprung. Vi kan välja medkänsla och tolerans istället för hat och intolerans.

Comments are closed.